Påskens vittnen

Tankar inför helgen
Andra söndagen i Påsktiden
Påskens vittnen

Jag fick ett brev från mitt försäkringsbolag där jag skulle berätta med ord, men också göra en skiss hur det gick till när jag blev påkörd bakifrån av en lastbil vid coop korsningen. Jag ritade lite halvslarvigt gator och bilarnas position och hoppades att försäkringstjänstemännen skulle förstå mitt försök till att skissera huvuddragen i olycksskedet.

I brevet skulle jag också återge om det fanns några vittnen till olyckan. Visst fanns det vittnen i de bilister som körde förbi. Men i en sådan traumatisk situation springer åtminstone inte jag ut i trafiken och stoppar bilister för att de ska vara vittne till vad som hänt.
I undersökningar omkring vittnesmål i rättssak kan vittnesmålen variera väldigt mycket utifrån hur och var man befinner sig vid olyckstillfället.
Här kommer några roliga exempel som jag hämtat från nätet, på hur människor har försökt beskriva sina olyckstillbud till försäkringsbolagen.
"Jag tutade men det lät inget för tutan var stulen och på reparation." "För att undvika kollision körde jag på en cyklist istället." "När jag såg att det var rött ljus åkte min fot över till bromspedalen och hamnade till slut bredvid mig i diket." "Kvinnan jag körde på bakifrån sa att jag gjort det förut. Men mina materiella skador blev ändå stora." ”När singelolyckan var ett faktum var det inte jag som körde bilen, för jag satt i baksätet och sjöng."
Att vara ett vittne kan ibland vara ganska svårt. Att vittna i domstol när det gäller våldsbrott, då är det inte så sällan att vittnen hotas till livet i dessa dagar.
Till helgen har vi temat Påskens vittnen. Texterna handlar om hur lärjungarna får ta del av hur Jesus kommer till dem efter sin död och uppståndelse. En av dem Tomas var inte med när Jesus kom till den övre salen där alla lärjungarna var samlade. Jesus hade sagt till dem, ”Frid vare med eder”.
Han visade dem sina sår och övertygade dem att han inte var en ande, utan att han var där tillsammans med dem i sin kropp.
Under 1950 talet var det väckelser på olika ställen här i Norrbotten. Då fanns det ”Tomas människor” som gick till bönhus och kyrka, de var besvikna över att inte Jesus visade sig för dom. På något sätt fick de inte samma upplevelser som andra, och besvikelsen blev stor, både mot Gud och församlingen. De hade svårt att höra vittnesmålen från glada människor som fått uppleva befrielse och frälsning i sina liv.
I en av texterna är Lärjungarna ute och fiskar vid Genesarets sjö. Petrus, Tomas, Natanael och Sebedaios söner nämns, men det står också nämnt, och för mig är det oerhört intressant, att det står mycket enkelt, att också två andra lärjungar var med. Vilka var dom? Anonyma, namnlösa, kanske du känner dig som ett sådant vittne. Anonym, ingen märker dig, du är inte sedd, inte hörd, du bara finns där. Men vet du om att du har Guds vittnesbörd över ditt liv? Gud själv har sagt sitt amen, sitt varde över ditt liv. Gud själv är ditt vittne att han säger till dig, ”Om än en moder skulle kunna glömma sitt barn, så skulle jag inte glömma dig”.
Du är Guds vittnesbörd till världen, du är rättfärdig, helig, ren, inte i dig själv, utan därför du har gjort det saliga bytet, som Luther säger, att allt det Jesus är och har, det har blivit ditt, och allt ditt har blivit hans. Du är ett vittne även om du inte syns på barrikaderna, därför att du bär Jesu vittnesbörd i ditt hjärta.
En skön helg önskar jag dig
Gösta Degerman

Den gode Herden

Tankar inför helgen
Tredje söndagen i påsktid
Den gode Herden

Lars Lagerbäck, Erik Hamrén, Pia Sundhage och Janne Andersson, vad har dessa personer gemensamt? Jo alla fyra har varit förbundskaptener för det svenska fotbollslandslagen. För tillfället är det Janne Andersson som innehar den tjänsten för herrlandslaget. Lagerbäck är för närvarande förbundskapten för Norges landslag och Erik Hamrén fick ta sig ann Island efter Lagerbäcks succéartade sessor i den lilla fotbollstokiga ön i norra delen av Atlanten.

En annan svensk som gjort succé ute i världen som fotbollstränare är Sven Göran Eriksson. Vi är inte världens bästa fotbollsnation, men håll med om att vi har många duktiga tränare och coacher i Sverige.
Piteås damer vann ju damallsvenskan i fjol och nu ska de försvara sin titel. De har redan nu visat att formen är god och vi som följer deras resa i fotbollens finrum vi känner oss både stolta och glada över att vi har ett sådant fint lag i lilla Piteå. Deras tränarduo, Stellan Carlsson och Anneli Andersén har imponerat på mig med sin ödmjuka framtoning, samtidigt som de har ett strategiskt öga hur fotboll ska spelas.
En coach eller tränare i elitfotbollen sitter inte säker på sin plats om han inte levererar vinster. När jag läser dagstidningarnas rubriker kan jag ganska ofta se att någon coach eller tränare har fått sluta på grund av för dåliga resultat på fotbollsplanen.
En tränare är ju en lagbyggare som vägleder, handleder, utbildar och coachar laget för att de ska kunna prestera på bästa sätt vid varje match.

Till helgen har vi rubriken den gode Herden i våra kyrkor. Jag för min del tycker att texterna handlar om världens bästa coach. Jesus använder inte bilden av sig som fotbollstränare eller coach utan han säger att han är den gode herden som vaktar och vakar över sin hjord.
Jesus samlar tolv oerfarna män omkring sig. Det är till antalet som ett fotbollslag med en reserv på avbytarbänken. Dessa tolv, får under tre års coachning, lära sig om hur Guds rike ska förkunnas för alla folk runt om vår värld. De får lära sig hur Guds tankar är om människan, de lär sig också om hur de ska be, hur de ska vara mot varandra, och de lär sig vad sann kärlek är.
När Jesus senare dör och uppstår, och när han ska lämna lärjungarna, då lovar han att han ska sända en annan av samma sort som han själv. Han skulle sända sin Ande till dem, och denne helige Ande han skulle vägleda dem in i hela sanningen, om att Jesus är vägen sanningen och livet.
Den kristna kyrkan har en Herde, en tränare, en coach som aldrig överger dem. Han finns där vid alla livets förhållanden. Den kristne behöver inte gå till Herdens eller coachens kontor för att få ett samtal med honom. Nej varje kristen, varje människa som vill ha med honom att göra, han har en direktlinje till Herdens hjärta och öra.
När jag skriver det här läser jag om branden i medeltidskatedralen Noter-dame i centrala Paris. Jag förundras över reaktionerna från alla världens hörn. Folk gråter och det är som om allt hopp är ute med mänskligheten för att en kyrka brinner. Jag kan förstå dess historiska värde men att en byggnad skulle vara så behäftad med känslor, det har jag svårt för att ta in. På ett liknade sätt var det när Katarina kyrkan brann i Stockholm, människor stod och öppet grät när kyrkan brann.
Min tanke är, att Gud finns inte i ett hus eller en byggnad. Det Herden, vår coach har lärt oss, det är att Guds Ande finns i våra hjärtan, vi är ett levande tempel. Hans lagbygge går ut på att vi som kristna är ett bygge av levande stenar, där Herden, coachen är grundstenen och slutstenen. Han är också dörren till detta byggnadsverk. Välkommen in i den levande byggnaden, Guds kyrka på jorden.
Allt gott en skön helg önskar jag dig.
Gösta Degerman



Vägen till livet

Tankar inför helgen
Fjärde söndagen i påsktiden
Vägen till livet

”Kör den direkt till soptippen och låt dom bränna upp den för den är ju helt trasig.” ” Det är ju hål överallt den är omöjlig att laga”. Det var hustrun som uttalade sig om vår lilla plasteka som hade slitit sig i en av höstens stormar och hamnat uppe bland stenarna vid stugan. Det såg verkligen helt katastrofalt illa ut för vår lilla båt, med stora hål både i fören och aktern.

Jag skrev en krönika förra hösten om vår lilla plasteka, som vi ärvt av min saligt hädangångna svärfar, om hur den i en av höststormarna slitit sig och krossats mot klippor och stenar. Det var ingen vacker syn som mötte oss den där septemberdagen i fjol höstas. Hustrun nästintill grät när hon såg hur båten såg ut. Ekan var ett känslosamt minne av hennes pappa, hur han noggrant hade putsat och vårdat denna plasteka. Nu låg den där bland stenarna och var i princip bara skräp, färdig för den sista färden till soptippen.
Jag beslöt mig för att göra ett försök att rädda den genom att jag drog upp den på land och tejpade igen så gott det gick alla hålen, därefter blåste jag dit fogskum och sedan drog jag iväg med båten till fastlandet. Lyckligtvis höll den ganska tätt hela vägen. Jag ringde Tord Söderberg på Automarina i Norrfjärden och frågade om jag fick möjlighet att komma och stå med den trasiga ekan på min båtuppställningsplats. Det gick alldeles utmärkt och till min förvåning sa Tord att vår eka var byggd av hans svärfar just på den här platsen.
Vilket sammanträffande! Hans svärfar hade byggt båten och min svärfar hade köpt den. Det kändes som om jag fått ett stort ansvar att försöka rädda den lilla båten. På ett sätt hade den fått komma hem till sitt ursprung, här vid Fjällströms båtbyggeri var den projekterad och byggd, nu skulle den få återuppstå till ett nytt ”liv”.
Till helgen kommer vi att behandla ämnet ”Vägen till livet.” I den föreslagna psalmtexten för söndagen skriver konung David. ”Han ger läkedom åt de förtvivlade och helar deras sår.”
Jesus säger i evangelietexten: ”Känn inge oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min Faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort för att bereda plats för er, så ska jag komma tillbaka för att hämta er till mig, för att ni att också ni skall vara där jag är.”
Det här textavsnittet använder jag ofta vid mina griftetal. Tänk att Jesus vill att vi ska vara där han är. Han vill föra oss tillbaka till vårt ursprung. Vi tänker att Guds kärlek till oss måste väl ha någons sorts gräns. Men nej. Nya testamentet vittnar om att Guds kärlek till dig och mig är korsets väg. Du och jag sviker honom gång på gång. Gud går så långt ner i sörjan av våra svek som det behövs. När allt hopp är ute med oss kommer han och drar oss upp ur fördärvets grop och sätter oss på klippan.
Liksom vår lilla plasteka var totalförstörd och skulle kastas på soptippen, så kommer Gud till oss och lyfter oss upp ur den djupaste dyn. Han vårdar sig om oss, han ger läkedom åt de förtvivlade och helar våra sår. Jesus tar hand om vår synd, våra sår, vår skam och skuld. Han skänker oss ett helt nytt liv tillsammans med honom. Han för oss fram till vårt ursprung. Han som formade oss, han för oss hem igen till det liv vi var tänkta att vi skulle leva. Han Jesus, är vägen till livet. Han säger själv i helgens text: ”Jag är vägen sanningen och livet”.
Inte en av sanningarna, inte en av vägarna, inte en av liven. Nej Han ÄR vägen, Han ÄR sanningen,
Han ÄR livet.
En skön helg önskar jag dig
Gösta Degerman
© 2017 Hortlax EFS Kontakt